I vårt dagliga liv på 2000-talet är kameran en så naturlig del att vi knappt reflekterar över de tekniska landvinningarna som kameran har medfört. Numera kan vi ta högupplösta bilder med kameror i fickstorlek, och även den som aldrig har hållit i en kamera kan manövrera en efter en snabb introduktion. Så användarvänliga och högkvalitativa som dagens kameror är har de aldrig tidigare varit. I början var nämligen kameran en betydligt omständligare och mer svårmanövrerad manick än de versioner som vi känner till i dag. Då fanns det inga megapixlar eller LCD-skärmar inbyggda. Ändå var grundmekaniken densamma. Tekniken som används för att fotografera har alltid handlat om att släppa igenom ljus – och även om det sker på ett automatiserat sätt i dag så skulle nog dåtidens kamerapionjärer känna igen mycket i våra moderna kameror.
Dessa innovativa uppfinnare som ledde utvecklingen för kameran har vi att tacka för att vi nu kan ta högupplösta fotografier med våra digitalkameror. Utan deras enträgna kamp hade vi nämligen inte fått innovationer som camera obscura, som bokstavligen betyder ”mörkt rum”, och som var en av de första prototyperna till det som senare skulle bli den nutida kameratekniken. För att hitta de första fotografierna behöver vi gå tillbaka ända till slutet av 1700-talet, men det var först under 1800-talet som utvecklingen tog fart på riktigt. Man brukar säga att världens första fotografi, som blev lyckat och permanent, togs 1826 av fransmannen Nicéphore Niépce. Därefter var Niépce en av de ledande utvecklarna av kameran, och tillsammans med kollegan Louis Daguerre tog de fram en framkallningsprocess – dagerrotypin – som fick stort genomslag i den samtida kameraindustrin. I dag använder vi oss av andra, modernare processer för att framkalla våra bilder – och digitalkameran har gjort att vi kan se dem omedelbart – men många experter har hävdat att Niépce och Daguerre låg bakom det första genombrottet i fotografins historia.
Med tanke på Daguerres historiska betydelse är det inte så konstigt att en kamera med hans signatur – tillverkad av honom själv och hans svåger – är hett villebråd på antikvariemarknaden. Entusiaster med gott om pengar i plånboken är beredda att betala dyra pengar för originalkameror från 1800-talet. När en av Daguerres lådkameror från 1839 skulle auktioneras ut i Österrike 2010 uppgick den förväntade köpesumman till sju miljoner kronor. Dagens kameror är betydligt billigare än så – och även om de inte kommer med en uppfinnares underskrift så är de betydligt enklare att använda. Om du dessutom köper din kamera på nätet så kan du spara många hundralappar gentemot att köpa den i en fysisk affär. Då kan du också använda dig av refunder.se, som låter dig få tillbaka pengar för köp du gör online.